jaa den härdagen har nog varit den värsta på väldigt länge. det har varit en sån dag när man egentligen inte ens borde ha gått upp ur sängen. ja tror ni fattar vad ja menar.
Egentligen är det ju ingenting som har gått speciellt fel idag. jag har bara mått så himla dåligt, har vart almänt deprimerad och extremt osocial.

just nu vill jag bara att den här dagen ska ta slut så jag kan gå och lägga mig igen. Men istället har jag engelska, italienska och matte att plugga på inför morgondagen. aa.. det här är verkligen inte min dag.

Går också hela tiden och saknar robin. Han åkte liksom igår och jag saknar honom redan som bara den. Jag förstår mig faktiskt inte på mig själv ibland. Han har ju banne mig vartit borta nästan varenda vecka i 10 månader. och nu är det bara 13 dagar kvar. Då borde jag ju vara GLAD. okej det är jag ju självklart men jag borde ju tycka att 13 dagar är ju ingenting eftersom han slutar senå kommer va hemma jämt. och ändå känns 13 dagar som en hel oändlighet nu.

men men.. det är väl bara att stå ut dom sista dagarna. sen är han ju äntligen här hemma igen.