Kan man säga deppighet? depression kanske man ska säga? jaja.. iaf så vill jag bara lägga lite tyngd på det här med träning. Vad jävla bra det är egentligen. Inte bara fysiskt, utan också psykiskt.

Jag och Elin satt och snackade om det där förut. Hur jävla mycket bättre man faktiskt mår av att träna. Jag har verkligen märkt skillnad. Om man ska jämföra med hur jag mår idag och med hur jag mådde för ca ett år sedan. Då tränade jag kanske 1 gång i veckan. Nu tränar jag 3 - 4 ggr i veckan. Och fan va mycket bättre jag mår nu.
Förr så hade jag mycket lättare för att bli ledsen. Jag såg mycket sämre på tillvaron och mitt självförtroende var inte alls på samma höjd som det är nu. Inte utseendemässigt kanske utan personlighetsmässigt. Självkänslan ligger också på en helt annan ribba nu än vad den gjorde förut.

Nu trivs jag verkligen mycket bättre med både mig själv och min omgivning. Jag är mycket gladare, piggare och mina problem, som förut kändes så oändligt stora har faktiskt krympt. Dom är inte sådär megastora och hopplösa som jag en gång tyckte. JAg mår bättre helt enkelt. Har blivit mer positiv och faktiskt mycket starkare. Alla människor har sina svackor och det har jag med. Men jag har lärt mig att hantera livet på ett annat sätt nu. Se saker positivt och inte tappa gnistan. För jag vet ju att allt ordnar sig ändå tillslut. Allt blir vad man gör det till. Och det hjälper ju inte att gå runt och vara ledsen och " deprimerad". Man får helt enkelt lära sig hantera det.

Så det säger jag bara. Träning är jävligt bra. Om man nu är förbannad på något/ någon... Vafan gå iväg och träna, rensa ur hjärnan och få ut dina agressioner genom träningen. Mycket bättre än att sitta hemma och tänka på allt istället. Då blir det bara värre. Så träna på förfan. det gör jag och det ska jag fortsätta med! :)